Eftersom jag har statics på mina djur som jag inte får bukt med så har jag påbörjat en ordentlig sanering som jag har planerat under lång tid.

Jag fick inspiration från MM när jag läste om hur Ulle på Vänerlands hade sanerat mot ringorm.

Tipset som jag inte har tänkt på tidigare var att ha djuren i kartonger under saneringstiden.

Jag har provat tidigare, för fem år sedan, att doppa alla djur i sebacil en gång och sanera hela rummet, men det gav ett kortvarigt resultat.

Och efter det har jag inte fått tillfälle att göra någon stor sanering eftersom jag har många djur och väldigt stor familj och en sån här sak är ett stort, dyrt och tidsödande projekt.

Under åren har jag hållit tillsalu djuren och utställningsdjuren rena men rätt vad det är så har jag haft statics på någon igen.

Men inte haft möjlighet att bada alla samtidigt.

Eftersom det inte finns varken sebacil eller dermocan längre så har jag bestämt mej för att bada alla djur två gånger i Hexocil shampo och doppa dom två gånger i vircon med sex dagars mellanrum och under tiden sanera marsvinsrummet och närmiljön. Och byta pappkartonger mellan varje bad.

Samtidigt ska vi passa på och bygga de två flockburarna som jag har planerat sedan i höstas men som jag fortfarande inte fått tid att bygga.

Men nu har vi ju ett utmärkt tillfälle när vi ändå kommer att tömma allt.

Någon tipsade mej om att doppa djuren i matolja för att kväva staticen.

Men eftersom jag hade fyra högdräktiga honor så kändes det lite kladdigt så jag har börjat köra den varianten som jag hade tänkt från början.

Om ingen av er  där ute har något bättre förslag.

Jag är glad för alla tips just nu som innebär ett varaktigt resultat och är  praktiskt genomförbart på 35 marsvin.

Så nu har jag badat djuren första vändan. Denna gång i Hexocil.

Och upprättat ett BB i banankartonger i hallen.

Och det var verkligen i sista stund för igår föddes två kullar och inatt en kull till. Men både honorna och ungarna verkar trivas med kartonglivet.

Och det är så mysigt att ha dom inne. Jag önskar verkligen att jag alltid kunde ha dom så. Inne altså, inte i banankartonger.....

Det är en skinnykull, en skinny/lakelandparning och en pe. white kull som har sett dagens ljus.

Bilderna är mitt provosoriska BB och lakelandhonan Qruellas mamma-lycka.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som fyraåring tyckte jag att Anders Linder var det tjusigaste som fanns när han sjöng "Åh fröken Lisselotte" på TV och spelade på sin cello. Till min föräldrar sa jag övertygande att:-Honom ska jag gifta mig med när jag blir stor, om han inte är en g...

Tantvarning 1: Ikväll har jag gjort det! Det som jag länge har drömt om men inte fattat mod till att genomföra: -Jag har packat allt mitt studiematerial inför morgondagen på högskolan i en dragväska! Tänk hur många gånger jag förbannat min fåfäng...

Säg den glädje som är långvarig... Sent igår kväll när jag gick ut för att natta mina djur såg jag Att Tyra inte mådde så bra. Och varningklockorna började ringa.. Imorse när jag vaknade för att fira min födelsedag så stod jag  inför fakta. Tyra ...

Äntligen föddes det en kull i mitt marsvinsrum. Den 1/5 föddes den andra Mosaiques-kullen för i år. Och det beror inte på att marvinen inte har haft tillfälle att para sig, utan dels för att jag inte har haft så mång djur att sätt ihop för parning ef...

Ni som följer mig på Facebook har säkert uppmärksammat att vi på sista tiden har haft riktigt otur med våra fyrbenta vänner. Dels förlorade vi vår unghund Chanel genom en bilolycka den 27/2. Dels somnade vår älskade marsrsvinshona Bella in i går efte...