Idag har "Världens bästa gurkätare" varit på strövtåg ute på gräsmattan.

Han kalasade på gräset helt ovetande om vad som komma skall..

För här i familjen tar vi gurkätartävlingar på blodigt alllvar minsann!

Så nu blir det inte fler gurkskivor och marskrosblad för Birks del före Lördag.

Nu blir det hö vatten och pellets som gäller, möjligen lite vitkål men delikatesserna håller vi inne med. Detta är vår familje-strategi och det gäller ju att uppehålla traditionen.

Förutom min högdräktiga sheltiehona Miraquelle som jag har skrivit om tidigare här på bloggen så har jag även en crested pe. white hona Trollstugan Siri som kommer att föda när som helst.

Hon väntar den första kullen efter Torkel som kommer att födas här hos mej och det ser jag verkligen fram emot.

Jag kände på båda två idag och tror nog att Siri kommer att föda i mitten av den här veckan och Mirre tror jag fortfarande att kommer med sina bebblor på Lördag. (Mitt under utställningen kanske)

Båda är riktigt stora, väger över 1500 gr.

Risken är väl att dom får stora kullar och att ungaran är kravliga.

Men jag hoppas verkligen att båda ska få lyckas med sina ungar.

Det sparkar och brötar och är full aktivitet där inne i magen på båda så jag får hoppas att det är ett tecken på att ungarna är starka och mår bra.

Sätter in två dagsfärska bilder på Birk i det gröna och på Siri och Torkel.

Jag har inte vågat flytta Torkel från Siri eftersom jag har haft så många honor som har toxat på sista tiden, så jag hoppas att jag hinner vara med där ute och kan flytta hanen innan hon blir omparad.

Men av mina tidigare erfarenheter så verkar det som en mindra risk för honan att ha tätt mellan kullarna än att man ändrar i flocken eller byter burar under dräktigheten. Hoppas nu att min teori håller...

Ha det gott /Anki