På förmiddagen idag hade vi en mångkulturell gudstjänst.

Eftersom vår arbetsgrupp i kyrkan hade ansvaret så fixade jag lite fika till barnen och tog hand om disken efteråt.

Sedan drog vi iväg till Valbo.

Vi hade iförväg siktat in oss på en vit trädgårdsmöbel som var på extrapris för 2495:- Med bord två fåtöljer och en tresits soffa.

Men eftersom vi är fler i vår familj så övervägde vi att köpa två extra fåtöljer för vardera 695:- styck och dessutom måste vi ju ha dynor till alla sittplatserna. Så det drog ju iväg ändå i pris tyckte vi.

Men så hade vi sån't flyt att vi såg att dom hade ställt en soffa på sidan av, som var  lite skadad, så vi frågade om vi kunde köpa den till rabatterat pris.

Soffan hade kostat 1395:- och vi prutade ner den till 400:-.

Så istället för sju sittplatser för 3700:- så fick vi 8 sittplatser för 2895:-!

Tyvärr så hittade vi inga  dynor som vi tyckte var ok. till ett vettigt pris eftersom jag ville ha blå eller blå-vita dynor.

Så jag ska kika på Rusta på tisdag om dom har något som kan passa.

På marsvinsfronten så har jag en högdräktig pe whitehona, Eloise, som väntar ungar med min Mosaique's Bossanowa.

Jag håller tummarna för att allt ska gå vägen. Det känns som om det är länge sedan som det föddes en kull här hos mej.

Nu är jag nyfiken att få veta hur det gick för er andra MITT-are på utställningen i Sorunda.

Ha det gott! /Anki

Till min läggnig har jag svårt att göra någonting i liten skala.

Skaffar jag marsvin så vill jag inte ha två men gärna 30-40 stycken.

När jag skaffar barn vill jag gärna ha ett halvt fotbollslag osv.

Så nu när jag har börjat måla så ser jag fler och fler projekt där jag kan fara fram med färg och pensel.

Eftersom jag har börjat måla 250 staket pinnar så har jag rationaliserat arbetet och lägger upp dom 20 och 20 på två ställningar så kan jag dra över dom med roller. På det viset slipper jag måla en och en.

Då kommer jag på att i garaget står en fin ram med tak till vår brevlåda, som jag har släpat hem från något loppis och som också behöver målas i samma färger.Sagt och gjort plötsligt så har jag börjat måla även den.

Och så ser jag barnens utemöbel (även det ett loppisfynd) som har stått ute i väder och vind och som jag hade tänkt måla redan förra våren men då kom jag aldrig till skott. Men nu åkte den vita färgburken fram och jag har börjat måla även den så nu händer det grejer här i Törnqvists trädgård.

Jag har även övertalat Björn att vi ska åka och köpa en ny trädgårdsmöbel imorgon. jag är inne i en vit period och eftersom vi har blått och vitt i vårt ute-rum med sailor-tema så hoppa jag på en vit grupp med blåvita dynor.

Vi får se vad vi hittar imorgon.

Eftersom solen låg riktigt varm idag mot husväggen så fick marsvinet Bella komma ut en stund i en hage och titta på min framfart.

Det första familjehems uppdraget som vi hade för sex år sedan när vi flyttat hit till Sandvikens kommun var en 16-17 årig tjej.

En blandning mellan punkare och svartrockare.

Men ändå en djup tjej som vi hade många och långa existensiella samtal med på nättena när hon var orolig och inte kunde sova.

Uppdarget slutade med att hon rymde för att hon inte stod ut med vårt "präktiga" familjeliv.

Inget bra slut på ett uppdrag, men man hoppas alltid att man har kunnat skicka med något på vägen när man har fått förmånen och utmaningen att jobba med sådana ungdommar.

Hon brukar hör av sej med något års mellan rum. Som så många andra tjejer som har hunnit passera vårt gästrum genom åren.

Antingen ringer hon eller så står hon här i dörren helt plötsligt och säger hej. Senast vi träffades var i Juni i fjol. Numera är hon är drogfri och har sysselsättning och är sambo och kanske att vi ändå har fått vara en liten pusselbit på vägen för henne att bli en trygg 23-årig kvinna.

Idag ringde hon till oss och berättade att hennes pappa hade dött inatt och hon ville att vi skulle be för henne!

Vilken feed-back! Någonstans kände hon ändå att vi hade en grundtrygghet och att vår tro är en verklighet.

Jag får riktiga rysningar, det arbete som vi håller på med innebär att man oftast inte får något tack, men däremot har vi blivit kallade saker både på H och F . Men belöningen kommer ofta så här långt senare och innebär att vi måste se detta arbete mycket långsikt och i evighetsperspektiv.

Hejsan alla där ute.

Idag målar jag staketpinnar eftersom vi ska hägna in resten av gården för att inte Moa ska kunna springa ut på vägen.

250 stycken pinnar blir det så jag vet vad jag ska göra de närmaste dagarna.

Nu är det bestämt att KM för vår lokalavdelning kommer att hållas här i min trädgård den 1/8. Så nu kan alla som är intresseradeav att ställa eller komma och titta på vad vi pysslar med boka in den dagen i era almanackor.

Jag tänkte passa på att följa upp berättelse om mina två skinny som jag skrev om före Påsk som hade ont i sina trampdynor.

Som sagt var så blev det ett veterinärbesök. Veterinären skrev ut teracortildroppar som jag skulle dutta på varje kväll och sedan sitta och hålla vardera marsvin en timma för att det skulle få chans att verka?!

Behandlingen skulle kunna ta flera veckor. Och veterinären var inte säker på att den skulle fungera. I annatfall så tyckte hon att jag skulle ta bort marsvinen.

OK. svårt för mej med hela min stora familj att sitta och hålla marsvin 2 timmar varje kväll. Jag tyckte även att det verkade som en osäker behandling.

I samma veva fick ett av våra barn nageltrång och jag lade om ett alsolomslag med i galdpack över natten och då kläckte jag ide'n.

Resolut klippte jag av fingertoppparna på en plasthandske som jag fäste med plåstertape utanpå alsolomslag på marvinens tassar.

Och så fick det sitta över natten vid några tillfällen.

Behandlingen var inte uppskattad kan jag säga, jag blev ju tvungen att tejpa ganska långt upp på benen för att plastfingrarna skulle sitta kvar.

Och det gjorde naturligtvis ont när jag drog borta omslaget nästa dag.

Men behandlingen hjälpte och drog ur infektionen som idag bara är ett minne blott. Och marsvinen mår hur bra som helst igen.

När jag ändå skriver om mina sinnys så kan jag passa på att skriva en efterlysining:

Köpes eller lånas: Skinnyhane till avel. Med bra kropp, gärna stor och maffig bra behåring och gärna trevlig typ.

Finnes: Flera parningsvilliga skinny och lakelandhonor som väntar på en snygg kille. Och ett gott och varaktigt hem.

Transporta kan ordnas i samband med utställningen i Sorunda eller Valbo.

Dagens bild föreställer en av mina hermelinungar som idag fick prova vår stora sommar hage för första gången.

Hejsan nu var det några dagar sedan jag fick tid att blogga.

Jag har Mormor och Morfar här i en vecka som också kräver sitt.

Ju fler vi är i huset desto mer hushållsarbete.

Men ändå så roligt att dom  vill komma och fortfarande orkar köra så långt.

Det är ju även en möjlighet till att få lite hjälp med barnpassning och trädgårdsarbeter och strykning. Tack mamma och Pappa!

Vi har firat valborgsmässoafton, Gagbriels dop och idag min födelsedag tillsammans. Mycket fika blir det.

Jag får dra åt svångremmen igen nästa vecka.

I lördags var vi somsagt var till Märsta utanför Stockholm på barndop.

Det  var Mormors lilla hjärtegull Gabriel som fick en vattenstämpel som prästen uttryckte det. (Fin bild av dopets innebörd tyckte jag)

Hon menade att det inte syns på utsidan att man är döpt med man bär välsignelsen med sej hela livet i sitt hjärta.

Igår la jag ut kaninungarna på min tillsalusida så det är bara att börja tinga!

Dagens bilder är från dopet.

Från vänster ser ni min stora son Magnus och hans sambo Anna-Maria som även agerade Gudföräldrar och som fick bära fram Gabriel till dopet.

Till höger min dotter Lina och hennes sambo Johan, (Gabriels föräldrar ) och så naturligtvis lilla Gabriel. Efter dopet gick vi alla ut och åt middag tillsammans. En jättetrevlig dag. Det värmer en mammas hjärta att få ha all sina biologiska barn samlade för en gång skull.

Tack för alla tips ang. hyper.... någonting som jag frågade om igår.

Jag läste nämligen på en annan blogg att man inte bör avla på sådana marsvin så det gällde inte mej själv. Även om jag också kan var lite "hyper" i bland, ha ha.

Idag har jag könsbestämt kaninungarna.

Jag brukar göra det när dom är 2 veckor. Tycker att det är svårt att se tidigare. Och jag får vara både fingerfärdig och ha ett bra dagsljus för att vara säker. Det finns säkert många som  ser tidigare men jag vågar inte gissa. Två hanar och tre honor är det i kullen alla är jämna i storlek och ser trevliga ut. Men som sagt var så är ju inte färgen och teckningarna godkända även om dom är renrasiga.

Idag har det handlats gympadojor, tajts, tunikor mm.

Alla som någongång har vistats på ett köpcentrum med en skrikande snuvig tvååring i kundvagnen och en trött och törstig 5 åring brevid vet hur vi har haft det.

Kanske att M hade varit lite mer sammarbetsvillig om hon hade förstått att i den stor lådan låg det en trejuling som vi hade köpt till hennes som hon ska få inviga imorgon.

Jag försöker att inte falla för frestelsen att köpa godis och glass och läsk och allt som erbjuds för att inte gör det till en vana att man får allt man pekar på när man ska handla. Så istället har jag fått stå ut med folks irriterade miner över mina gnälliga ungar.

Jobbigt att var familjehem sådana gånger, man undrar alltid om det är någon där som känner igen barnen och tänker fy vilken elak STYVMOR.

Men jag försöker att behandla tjejerna som jag hade gjort med mina egna barn. Alltså försöker jag att inte falla för godis-skriket, att uppbringa allt lugn och tålamod jag har, och ser ut som om det regnar och säger till barnen att vi ska äta när vi kommer hem och att man inte kan få allt men önskar sej.

Isak som har tagit över sin fars läsintresse fick boken:

Vargbröder del 1. och Emil fick en DC t-shirt.

Nu väl hemma igen har vi käkat risgrynsgröt till kvällsmat och nu när flickorna är nattade så ska jag och Björn titta på Van Veteeren.

I helgen har mina hermelinungar öppnat ögonen, nu är dom såååå söööta.

Jag har börjat att strö ut havregryn över boet som dom tuggar i sej och imorgon tänker jag könsbestämma ungarna.

På tisdag ska jag försöka knäppa bilder och visa upp dom här på bloggen.

Och för all del ang. min text igår: Fortsätt att höra av er jag vill absolut inte säga upp kontakten med någon.

Men jag känner att man som storfamiljsförälder ibland får ha lite vassa armbågar för att få tiden och kraften att räcka till.

Kram på er! /Anki

PS: vad betyder hypertyreosen? DS

Som ni vet så är vi en familj med ett stort hjärta och alltid en öppen dörr.

Med en vidsynthet där alla oavsett bakgrund ska känna sej välkomna.

Men ibland så måste jag vara egoistisk och sätta stopp för att orka ta hand om mej själv, mina barn och mina djur.

Att som 5-barnsmamma ibland tillåta sej att vara en riktig bitch tycker jag är en rättighet. Och idag var måttet rågat när jag fick springa som en tätting mellan telefonen som ringde och småbarn som lekte på gården.

Jag ville dessutom ta tillvara på den första sommardagen och kunna vara ute i solen med familjen och djuren så mycket som möjligt.

Efter 5 vändor av folk som ville berätta om sina krämpor, påkörda hundar osv. fick jag nog.

Den första som fick på moppo var en telefonförsäljare som presenterade som Elin och som ringde åt företaget "Gud vet vad" och som hade mage att säga -Hoppas att jag inte ringer olämpligt!

Hon fick veta att hon levde och fick en uppmaning att byta jobb och luren i örat. (jag fattar inte varför den här NIX-spärren inte funkar som vi har anmält oss till flera gånger!?)

Nummer två  som blev avpolleterad var en man med stockholmsdialekt som ringde och frågade efter Björn, jag blir så trött  på folk som ringer om anledningar gällande Furulund och som inte kan ta hänsyn till att vi behöver vår fritid för att orka om det inte är helt akut och livshotande.

Nummer tre en äldre dam som ringde och frågade om vi kunde ta ansvar för serveringen i kyrkan imorgon, trots att det inte var våra tur, eftersom alla i deras grupp var upptagna. Och då ringer dom naturligtvis till oss som inte har nånting att göra. jag ville bara skrika :-Nej, Nej Nej! (men det gjorde jag inte.) Imorgon  är vår enda lediga gemensamma dag!

Igår ansvarade jag för diskot i Isaks klass mellan 16.00-23.00

Idag mellan kl 9.00-15.00 har Björn varit ledare för Äventyrarna i kyrkan, en grupp för barn mellan 10-14 år som hittar på något spännande en Lördag varje månad. Så i morgon bara måste jag åka och köp gympadojor och sommarkläder åt barnen nu när sommaren helt plötsligt dök upp.

Trots att det är Söndag och en intressant talare från London i vår kyrka.

Jag hade ju inte småflickorna här förra sommaren så jag har ju ingenting att ta fram heller tillfälligt från förra året.

Jag har helt enkelt inte utrymme att snacka skit i telefonen en timme varje kväll om oväsentligheter. När det finns fyra dagis/skolväskor att packa och två tonåringar och en tioåring som vill ha uppmärksamhet när de små har lagt sej.

Eller att ta mej tid att småprata med alla jag träffar på ICA när jag alltid har något barn som ska hämtas på någon aktivitet.

Utan avbryter ofta med:- Oj då, synd för dej, men nu måste jag rusa!

Jag har helt enkelt blivit en "mamma bitch" med rätta att säga Nej och

Stopp, och har blivit tillräckligt gammal för att strunta i vad andra tycker om det. Och insett att jag har rätt att välja vilka jag vill umgås med under min begränsade fritid sådan vänner som jag känner gemenskap med och som både kan ge och ta. Idag har jag inte orkart med energitjuvar som bara kräver utan att ge PUH!

Lördagsbön:

"Gud ge mej kraft att sortera bort det som är onödigt i mitt liv och sånt som bara slukar min energi så att jag istället räcker till för de och dom som verkligen behöver mej och i de uppgifter där DU Gud vill att jag ska vara.

Hjälp mej också att prioritera  mej själv ibland så att jag kan ladda batterierna och räcker till för det som är verkligt viktigt. Hjälp mej även att ha bättre tålamod och förståelse med mina medmänniskor när jag är stressad och inte såra oskyldiga telefonförsäljare och andra efter vägen" AMEN

Dagens bild : Jäbo 25/4-09  kl: 15.00

 "Älskde, jätteviktiga ungar på vår studsmatta"