Jag är ingen storläsare av böcker.

Jag somnar oftast efter några sidor och nästa kväll kommer jag inte ihåg vad jag läste kvällen före och måste börja om igen. Eller också har jag somnat på en chokladkaka som smälter av min kroppsvärme och klibbar ihop bokens sidor till oigenkännlighet.

Det brukar bli någon roman eller deckare på sommaren då jag har ro att sitta stilla i solen men sedan blir det mest till att bläddra i Marsvins Magazinet eller bilagan till Aftonbladet. Tidningarna Tara och Må bra  brukar även kunna ligga på mitt nattduksbord. Vad som ligger i nattduksbordet vet ju redan ni som läste mitt inlägg den 12/11.

Den sistnämnda tidningen av perioder då jag försöker bryta med mitt chokladberoende.

Men för några veckor sedan stod jag och vände och vred på en pocket-thriller i bokstället på ICA som fångade min uppmärksamhet. Men av snålhet lämnade jag den kvar.

Men i Lördags fick den åka med hem och sedan har den funnits vid min sida i de tre dagar som det tog mej att läsa boken från pärm till pärm. Den fångade helt mitt intresse.

Boken heter "Kvinnorna på 10:de våningen" av Karin Alfredsson.

Den handlar om läkaren Ellen Elg som jag verkligen kännde igen mej i.

Hon har förmågan att av ren omtänksamhet trassla in sej i olika situationer.

Hon hoppar verkligen utan att veta om någon tar emot. Och kan skoja i de jobbigaste situationer.

Det är även flera gripande livsöden porträtterade av vietnamesiska kvinnor.

Och naturligtvis även bortrövade barn.

Allt detta flätas ihop till en gripande dokumentärtriller.

Många scener från boken om kvinnor som misshandlas fysiskt och sexuellt är inga avsnitt för den känslige läsaren.

Men boken har ändå framställts utan att döma varken offret eller förövaren i krigets vietnam.

Det känns som att det är upp till var och en som läsare att ta ställning till i detta politiska spel.

Låter det tungt? Det är den inte. Den fångade mej som läsare totalt.

Och som bonus fick jag lära mej mycket om kvinnors förutsättningar i ett land som jag tidigare inte visste så mycket om.

Därför ger jag 5 tassar av 5 möjliga.

Jag ser redan fram emot nästa bok om Ellen Elg

 

Carina

20 november 2009 11:07

jag behövde ett boktips just nu Tack

http://rubinen777.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som fyraåring tyckte jag att Anders Linder var det tjusigaste som fanns när han sjöng "Åh fröken Lisselotte" på TV och spelade på sin cello. Till min föräldrar sa jag övertygande att:-Honom ska jag gifta mig med när jag blir stor, om han inte är en g...

Tantvarning 1: Ikväll har jag gjort det! Det som jag länge har drömt om men inte fattat mod till att genomföra: -Jag har packat allt mitt studiematerial inför morgondagen på högskolan i en dragväska! Tänk hur många gånger jag förbannat min fåfäng...

Säg den glädje som är långvarig... Sent igår kväll när jag gick ut för att natta mina djur såg jag Att Tyra inte mådde så bra. Och varningklockorna började ringa.. Imorse när jag vaknade för att fira min födelsedag så stod jag  inför fakta. Tyra ...

Äntligen föddes det en kull i mitt marsvinsrum. Den 1/5 föddes den andra Mosaiques-kullen för i år. Och det beror inte på att marvinen inte har haft tillfälle att para sig, utan dels för att jag inte har haft så mång djur att sätt ihop för parning ef...

Ni som följer mig på Facebook har säkert uppmärksammat att vi på sista tiden har haft riktigt otur med våra fyrbenta vänner. Dels förlorade vi vår unghund Chanel genom en bilolycka den 27/2. Dels somnade vår älskade marsrsvinshona Bella in i går efte...