Nu är det bara en vecka kvar innan vi drar iväg på vårt livs stora äventyr, med bil och buss tor. Järbo- Paris. Men för mig har planeringen och förberedelserna pågått flera månader.

Vi har fantiserat om att bila genom europa men såg det som ogenomförbart med fyra barn mellan 3 och 15 år med på resan  då det inte finns så stort utrymme för spontanitet. Men plötsligt snubblade jag över den här bussresan tor. Malmö-Paris och Disneyland. Det har inte varit så lätt att komma iväg på några utlandsresor som familjehem och jourhem då vad som helt kan hända. Men vi kände att vi gärna ville ta med oss Emil och Isak på en resa innan Emil blir för stor och kanske inte vill hänga med. Så är vi väldigt glada att det till sist kommer att bli av. Vi ska lämna Sverige!

Efter att ha kollat med flickornas biologiska föräldrar och socialförvaltningen för påskrifter ang. pass osv. så kunde vi boka resan.

Så nu sätter vi oss på bussen och så tar någon annan hand om planeringen.

Jag tror att det blir toppen då vi har gott om tid att umgås och mysa på bussen. Tid att bara vara är vanligtvis en bristvara i den här familjen.

Det första projektet var att ordna pass till alla 6. Vi kände oss som"familjen annorlunda" när vi radade upp oss och rabblade alla personnummer. Naturligtvis så blev det krångel ändå med flickornas pass. Vi hade påskrifter av föräldrarna men inget placeringsbeslut med oss från socialfövaltningen. (Typiskt när man har stått och köat i en timma) Tur nog så gick det att ordna via fax så vi behövde inte åka tillbaka en gång till.

Jag har ordnat övernattning på First camp Malmö dit vi ska bila nästa Lördag för att sedan stiga på bussen ut i Europa på Söndag morgon. Problemet var att ingen som jag har frågat varken på turistinformationen i Malmö eller på resebolaget har kunnat svara på hur långt det är mellan öresundsöverfarten och öresundsterminalen. (det kanske någon av er läsare vet) Och för oss som måste bo någonstans och vara vid öresundsöverfarten kl 7.45 efter att ha ställt bilen på en långtidsparkering innan, är det viktigt att bo så nära som möjligt.

Nu ska vi bo så att vi ser bron och hoppas att det blir nära och bra när vi kommer att vara superstressade Söndag morgon. Och att vi HITTAR till öresundsterminalen!

Fortsätt gärna att besöka min blogg de närmaste veckorna så får du ta del av våra förberedelser och sedan våra upplevelser.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som fyraåring tyckte jag att Anders Linder var det tjusigaste som fanns när han sjöng "Åh fröken Lisselotte" på TV och spelade på sin cello. Till min föräldrar sa jag övertygande att:-Honom ska jag gifta mig med när jag blir stor, om han inte är en g...

Tantvarning 1: Ikväll har jag gjort det! Det som jag länge har drömt om men inte fattat mod till att genomföra: -Jag har packat allt mitt studiematerial inför morgondagen på högskolan i en dragväska! Tänk hur många gånger jag förbannat min fåfäng...

Säg den glädje som är långvarig... Sent igår kväll när jag gick ut för att natta mina djur såg jag Att Tyra inte mådde så bra. Och varningklockorna började ringa.. Imorse när jag vaknade för att fira min födelsedag så stod jag  inför fakta. Tyra ...

Äntligen föddes det en kull i mitt marsvinsrum. Den 1/5 föddes den andra Mosaiques-kullen för i år. Och det beror inte på att marvinen inte har haft tillfälle att para sig, utan dels för att jag inte har haft så mång djur att sätt ihop för parning ef...

Ni som följer mig på Facebook har säkert uppmärksammat att vi på sista tiden har haft riktigt otur med våra fyrbenta vänner. Dels förlorade vi vår unghund Chanel genom en bilolycka den 27/2. Dels somnade vår älskade marsrsvinshona Bella in i går efte...