Runt kl 17.00 idag gick jag i godan ro och plockade undan efter middagen.

Här vankades det enbart rester eftersom vi hade både spagetti och köttfärsås kvar sedan måndag och korv och mos kvar sedan gårdagen. Jag och Björn åt "undersoppa".

Dår ringde en av våra bästa vänner. En ensamstående pappa och säger att:

-Nu är goda råd dyra. Jaha, vill du hyra min febertermometer skämtade jag eftersom jag har varit lite extrammama i den familjen.

(Jag har nämligen köpt världens dyraste febertermometer i panik när alla de fyra små ramalde in hösten

-08. Då det visade sig att barnen även hade vattkoppor. Så jag brukar skoja om att jag har en affärside'.  Ring mig om ni bor i Järbo så kommer jag. Säker och exakt provtagning i örat på tre sekunder för 25:-. På 28 prov skulle jag alltså kunna tjäna in pengarna. Men då får jag gå mellan mina patienter annars blir det extra tillägg för att jag tar bilen.) 

-Nej det hänger ut någonting bak på katten. (Inte läge för febertermometern alltså.) Och nu ligger den och piper i pojkens säng och vi vågar inte gå in och titta. Karlar, tänkte jag men sa -Okay, jag kommer. Så jag lämnade Björn som inte är ett dugg förvånade längre över mina olika upptåg och specialuppdrag, med disk och ungar.

När jag tre minuter senare var på plats så gick det en orolig husse fram och tillbaka i lägenheten och den tioåriga grabben satt inne på toaletten och grät över sin älskade Findus. Jag hittade Findus uppe i pojkens våningssäng skrikande i full färd med att försöka fiska upp en nyfödd unge som fastnat mellan väggen och sängstommen. Kattungen hängde och sprattlade och skrek och hade fastnat hängande i huvudet. Husse vågade inte ta i den blöta krabaten men han fick dra ut sängen och jag tog emot kattungen som säkert inte överlevt många minuter till  hängande på det viset.

Det var en glad och tacksam kattmamma som fick återförenas med sin unge efter räddningsinsatsen. Vi bäddade ner de båda på ett lämpligare ställe.

Och jag fick en kopp kaffe medans vi avvaktade om det skulle komma fler ungar.

När ungen, var torr och mor och son sov gott tillsammas och det inte verkade komma fler krabater så drog jag mig åter hem igen. Och tur var kanske det att det bara blev en unge. Överraskningen var nog tillräckligt stor ändå med tanke på att kattmamman heter Findus.   Slutet gott allting gott.

 

Maija

11 mars 2010 15:18

Ojsan, så kan det gå:P

 

sara z

18 mars 2010 13:08

Vet du möjligen om deras katt är en burmilla? För den ser exakt ut som min mormors katt! Var tvungen att kolla en gång extra :p /sara

http://sari.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som fyraåring tyckte jag att Anders Linder var det tjusigaste som fanns när han sjöng "Åh fröken Lisselotte" på TV och spelade på sin cello. Till min föräldrar sa jag övertygande att:-Honom ska jag gifta mig med när jag blir stor, om han inte är en g...

Tantvarning 1: Ikväll har jag gjort det! Det som jag länge har drömt om men inte fattat mod till att genomföra: -Jag har packat allt mitt studiematerial inför morgondagen på högskolan i en dragväska! Tänk hur många gånger jag förbannat min fåfäng...

Säg den glädje som är långvarig... Sent igår kväll när jag gick ut för att natta mina djur såg jag Att Tyra inte mådde så bra. Och varningklockorna började ringa.. Imorse när jag vaknade för att fira min födelsedag så stod jag  inför fakta. Tyra ...

Äntligen föddes det en kull i mitt marsvinsrum. Den 1/5 föddes den andra Mosaiques-kullen för i år. Och det beror inte på att marvinen inte har haft tillfälle att para sig, utan dels för att jag inte har haft så mång djur att sätt ihop för parning ef...

Ni som följer mig på Facebook har säkert uppmärksammat att vi på sista tiden har haft riktigt otur med våra fyrbenta vänner. Dels förlorade vi vår unghund Chanel genom en bilolycka den 27/2. Dels somnade vår älskade marsrsvinshona Bella in i går efte...