Igår fick hon somna in Singoalla min fina peruanhona med den enormt tjocka pälsen...

Och kvar har jag hennes unge som jag har satt ihop med en annan hona och hennes kull.

Hon blev accepterad på en gång men eftersom den anda kullen är stor , fyra ungar, och 2 veckor äldre så har hon svårt att konkurera vid matplatsen (marsvin har ju bara två spenar)

Så nu sitter jag här åter igen med en liten unge som jag kämpar för att hålla liv i med en vällingspruta, jag som brukar säga att naturen bör ha sin gång.

Men vem kan se en liten fladdrande veke tyna bort och slockna utan att gripa in??....

 

Jennifer

19 januari 2008 11:41

Att stödmata eller att låta bli, det är ett svårt val. När jag startade min uppfödning s stödmatade vi (jag + mamma och Josefine som hjälpte mig) alla bebisar so var klena, MEN som hade livsgnistan. Vi klarade mååånga bebisar, men minst lika många (om inte fler) avled... Nu för tiden så låter jag bebisar med livsgnistan försöka klara sig själva, men när de väl har tappat gnistan - då får de sluta sitt liv. Lite jobbigty, men jag har kommit till insikt med att jag inte kan stödmata ungar dygnet runt, och inte heller min mor. Klart man ngn gång kan ge dem lite näring genom stödmatning, men inte mer.

Hoppas din lilla bebis klarar sig!!!!

http://www.kizbaz.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som fyraåring tyckte jag att Anders Linder var det tjusigaste som fanns när han sjöng "Åh fröken Lisselotte" på TV och spelade på sin cello. Till min föräldrar sa jag övertygande att:-Honom ska jag gifta mig med när jag blir stor, om han inte är en g...

Tantvarning 1: Ikväll har jag gjort det! Det som jag länge har drömt om men inte fattat mod till att genomföra: -Jag har packat allt mitt studiematerial inför morgondagen på högskolan i en dragväska! Tänk hur många gånger jag förbannat min fåfäng...

Säg den glädje som är långvarig... Sent igår kväll när jag gick ut för att natta mina djur såg jag Att Tyra inte mådde så bra. Och varningklockorna började ringa.. Imorse när jag vaknade för att fira min födelsedag så stod jag  inför fakta. Tyra ...

Äntligen föddes det en kull i mitt marsvinsrum. Den 1/5 föddes den andra Mosaiques-kullen för i år. Och det beror inte på att marvinen inte har haft tillfälle att para sig, utan dels för att jag inte har haft så mång djur att sätt ihop för parning ef...

Ni som följer mig på Facebook har säkert uppmärksammat att vi på sista tiden har haft riktigt otur med våra fyrbenta vänner. Dels förlorade vi vår unghund Chanel genom en bilolycka den 27/2. Dels somnade vår älskade marsrsvinshona Bella in i går efte...